Stress

Stress måste förstås och behandlas om den är negativ. Sedan uråldriga tider har stress använd för att reagera till flykt. Men jag klarar inte att vara på flykt hela livet. Olust som uppstår i olika sammanhang ger mig kontrollbehov. Kontrollbehov ger till en del positiv stress, men under en längre tid negativ stress.

Om jag upplever en känsla av olust blir min tolerans för negativ stress mindre och mindre, så det behövs till slut ingen större händelse för att jag skall komma till skada av stressen.

Stressen är även ett bra redskap i livet. Det finns positiv stress och negativ stress. Den positiva ger mig drivkraft i t.ex. arbetssituationer eller när jag klipper min gräsmatta. Negativ stress är den som aktiverar mig till flykt och varnar mig för olust.

Om jag inte har förståelsen hur den påverkar mig kan jag inte ändra den. Men när jag vet att det är stress kan jag försöka påverka den, men om den funnits där en lång tid blir det svårare. En del säger åt mig att det är inget att stressa över, men jag har levt med det i ett helt liv och kan inte sluta med det på en dag, det är en vana.

Jag jämför stressen med t.ex. med en smal grusväg och en bil. Så länge jag kör sakta är det ingen fara, och jag kan höja hastigheten till det dubbla. Det går bra och det ”flyter” fram. Efter en stund vill jag hinna fram fortare och gasar mer. Tills det i en kurva slutar i ett träd. Jag har en ny säker bil och kan kliva ur den och gå sista biten. Jag menar att den nya bilen är en ny upplevelse av stress som jag aldrig upplevt så ofta förr.

Nu kommer jag på samma väg i samma fart fast i en gammal PV (livslång erfarenhet av stress). Jag kör in i samma träd, men den här gången blev jag allvarligt skadad eftersom jag har en gammal bil och den skada jag nu fick måste behandlas. Hur mycket jag än önskar och vill kan jag inte resa mig för den skada jag har hindrar mig från det.

Jag kan märka att jag är stressad på olika mönster jag har. Klösa på ratten i min bil, bita på naglarna, hela tiden ha viljan att vara sysselsatt och verkar ta mig för mer än vad andra gör. Jag känner mig rastlös och går av och ann. Måste snurra min snusdosa när jag pratar med folk eller skaka på benen. Det är ett bevis på att jag bär på negativ stress. Att inte kunna känna lugn helt enkelt.

Jag kan inte förstå att det är stress, eftersom jag inte vet vad den gör med mig. Men när jag vet vad jag gör när jag är stressad märker jag den tydligt.

Kommentera