Stressen som är onödig.

Dagens nöt att knäcka är att förstå hur jag kan påverka min situation till något som inte känns stressande eller skrämmande. När jag blir medveten om att jag stressar eller känner oro kan jag stanna upp och fråga vad det är som gör mig stressad och orolig. När jag förstår vad som ger mig den känslan eller reaktionen kan jag tänka efter om det är rimligt att jag känner eller reagerar som jag gör.

De gånger jag stannar upp och tänker efter märker jag hur banal orsaken oftast är. Det händer att jag rent saknar vettig orsak till mina reaktioner. Tanken som påverkar mina känslor har bara kommit till av att jag tror så mycket och förutsätter detta.

Ett exempel är att dagen är varm och solig, mycket bin i luften och på de flesta blommor. Jag tycker detta är skrämmande och försöker se alla bin som finns. Hur många finns det i luften på en dag? 1, 10, 100, 100 000000? Kommer jag att se alla? Kommer alla att landa på mig? Kommer alla bin troligen sticka mig? Kommer någon att ens sticka mig? Vad är sannolikheten att ett sticker mig?

Hur många gånger har ett bi stuckit mig? Få se, just nu är statistiken 2 på ca 4560 dagar det finns bin att vara rädd för, vi säger att det finns 456 000000 bin dessa dagar tillsammans att hålla koll på och 455 999998 av dessa flög bara runt, ett av dessa bodde i ett dike och ett råkade hamna inomhus på min fot. Det blir 4558 dagar av onödig oro och 455 999998 bin att hålla koll på. Ganska onödigt att ens fundera på det, eller?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ny dag med nya…. skor!

Ja, inte är det helt lätt alla gånger. Nya skor men ont under foten för att jag är så pass plattfot att troligen inte en lus skulle komma undan. Men den är ju ett obetydligt problem i röran.

Jag försöker att utveckla bloggen till ett verktyg för andra människor och dela med mig av erfarenheten istället för att berätta hur den kom till. Jag är ganska lyckligt lottad i tragedins tombola. Jag lever och jag lär som någon smart kille i forntidens vad det nu heter sa.

Jag vill att alla skall få må bättre. Och om jag kan hjälpa till, blir jag glad.
Bara för att jag har en erfarenhet betyder det inte att jag är profeten från Hörnefors som bröt ihop och förstod. Jag vet inte mer än andra, jag förstår det bara på ett annat sätt.
De som har ett speciellt beteende har det för att de har det. Inget mer att tänka på.

Jag har tre faser, jag sökte, jag fann, jag förstod. MEN sen kommer tre faser till. Hur kommer detta att påverka mig? Hur lär jag mig leva med det? Och jag går vidare!
Jag är säkert rätt förvirrad, och det var Einstein med när han kom på nya saker.
Varje dag upptäcker jag nya egenskaper hos mig själv, och varje gång blir jag gladare.

Nu har jag fått något nytt att försöka förstå. Vad skall jag göra för att bli av med min symtom som blivit min vana? Den är svårare att göra sig av med. Stressen är min symtom efter allt jag gått igenom. Så för att bli riktigt lycklig måste jag släppa den med.

Hur gör jag det? Det får bli morgondagens tankenöt!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Silverdröm vägen tillbaka från en mardröm

Silverdröm – vägen tillbaka från en mardröm handlar om den medvetenhet jag fått av att gå i terapi. Också en erfarenhet av en läkarvård som svikit mig i flera år, genom att inte ta det ansvar de har mot oss och det värde vi faktiskt har.

Jag har blivit felbehandlad under många års tid och det har stött mitt förtroende. Jag hamnade på sjukhus efter att de bytte mediciner utan att först ta reda på risken med det, och sen utan utreda varför jag ifrån begynnelsen skulle tagit någon av de mediciner de gav mig.

Jag drabbades av serotonerg syndrom (inte droger utan medicinskt syndrom) efter deras felbehandlingar. Det förtroende jag fortfarande bar försvann med den felbehandlingen.
Jag har länge svävat i faran att drabbas av det, och till slut hände det.

Jag är rent ut jävla förbannad för deras sätt att hantera en människa på.
Men jag måste hoppas att det nu blir rätt, och att jag snart får åka hem igen. Jag står just nu under medicinsk bevakning. Alltså de vill se att medicinerna jag fått tidigare inte ger bieffekter, eftersom jag slutade med dem direkt när jag insåg hur dåligt jag började må.

Normalt sätter man ut dem under lång tid. Jag har ny medicin för att få ner de biverkningarna som drabbat mig, sen behandlar de orsaken till varför jag sökte hjälp 2005 med nya mediciner med större framgång på 10 dagar än vad de haft på ca 2900 dagar.

Hoppet växer, och de dagar jag är ute mår jag väldigt bra. Jag börjar släppa tragedin och återvänder sakta till en trygghet som jag är bekant med igen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar